Ett helt år

Idag hade vi firat ett år. Om det inte hade tagit slut där mitt i kalla vintern. Ett uppehåll på cirka 2 månader. De 2 värsta månaderna i mitt liv. Jag spårade ur totalt & jag har nog aldrig mått så dåligt. Vad var jag utan min kärlek? Vad var jag utan killen som jag älskade mer än allt annat,som jag skulle göra allt för att få tillbaks? & så gick dem där jobbiga månaderna & vi gick in i April. Vi hittar tillbaks till varandra & jag har aldrig varit så lycklig. Innerst inne visste jag nog hela tiden,att trots allt,så skulle det bli vi igen! Det var där jag lärde mig att inte lyssna ett skit på vad andra säger. Jag vet bäst själv,ingen annan vet åt mig! Att följa mitt hjärta & inte lyssna på vad vissa andra sa.

Det bästa som hänt mig är att få ha dig i mitt liv. Att du älskar mig för den jag är & att du stått kvar efter allt. Du är min största,första riktiga kärlek. Det är så läskigt vad kärleken kan åstakomma. Vi har gått igenom skratt,tjafs & tårar. Men mest glädje. Glädje för mig är du,min prins! Att få vakna upp på morgonen av massa små pussar i nacken gör mig helt varm i kroppen! Jag älskar dig så mycket mitt hjärta. jag älskar dig så det gör ont. Kärlek stavas Elin & Mikael




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0